Skymning
Jaha, och så började det precis skymma ute. Och klockan är strax efter 16.
Så när jag slutar kommer det vara mörkt ute, och jag som inte har några lampor till cykeln.
Jag måste altså¨gå hem. I mörkret. Klockan 17.
Vi hade inflyttningsfest
Pengaångest precis som vanligt.
I den stora sängen
Möt Eda och Charlie
Vampyr
Nu när det snart är Halloween igen så kan man bli vampyr på picnik.com.
Oljelampan
Lite bilder hemifrån
Mamma och pappas nya hund.
Det var dags att byta däck.
Patric fixade biffen och skruvade fast alla däcken utom ett, så det var vi tvugna att stanna och skruva dit ordentligt.
Söndag
Denna veckan har vart rätt lugn, i torsdags var vi i Hallsberg på födelsedagsfika hos Tabita.
I fredags somnade vi tidigt, undrar så hur det ska gå nästa fredag då fredagar inte tilhör min starkaste dag, brukar vara helt slut.
I går var jag på förfest och Johanna vi skulle till Virus var det tänkt.Patric hade förfest hemma hos oss, jag trodde det bara skulle bli grabbar hemma så det var därför jag begav mig till Johanna, plus att jag inte hade träffat henne på flera veckor! Men eftersom förfesten hemma hos oss tydligen höll på i all evighet så cyklade jag hem och var med dom en stund. Två förfester för min del och det är ju nästan alltid de som är roligast iallafall, så det var hur kul som helst!
En något kornig men härlig bild från sista april
Oktober och september försvinner i en väldigt hög hastighet och snart går vi in i november redan. Denna vinter ska vi nog övervintra på samma sätt som förra vintern. Jobba och sedan direkt hem och bädda ner sig. Se på serier, äta god mat och vänta på att våren ska komma. Under hela våren och sommaren spenderade vi varje minut ute när vi var lediga och det var fint. Tusen fika på stan i solen. Tills dess är det bara att göra det bästa av situationen!
Så jävla metal
Cellen
Nu har jag vart och lämnat sånt där cellprov för att kontroller om man har cellförändringar.
Att det har tagit så lång tid beror på lite olika saker, dels för att jag länge har vart skriven i Boxholm så alla kallelser har kommit dit och till Mjölby Vårdcentral. Sedan har jag helt enkelt bara missat några gånger. Men att jag har fått skräckexempel uppmålade för mig att det ska göra jätteont och att det ska klippas av lite olika saker innuti mig har nog också bidragit till att jag lite medvetet har glömt bort det.
Så det var med en svettig liten hand jag satt där i väntrummet på drop in mottagningen på OP vårdcentral (fel väntrum såklart). Men hon var så rar sköterskan och det tog inte ens en minut att göra undersökningen och när hon var klar var jag nästan besviken att det inte alls kändes. Mest besviken på mig själv att jag väntat så länge på något som jag knappt märkte av. Nu återstår bara en månad på att få beskedet. Men vad är en liten månad när jag har väntat i tre år på att pallra mig dit.
Så till alla som inte har gjort det. Gör det. Det gör inte ont. Och det kan jag nästan lova. Iallafall om man går till OP till den sköterskan jag hade, som jag inte vet vad hon heter ens.
Nu håller vi tummarna för att det inte ska vara några förändringar.
För då kommer jag behöva göra fler undersökningar.
Och DET gör ont.
Har jag hört....
Hemma
Äntligen flyttat klart!
Nu är vi färdigflyttade och uppackade.
Men vi har dock inget internet hemma ännu.
Problem med Tele2s system.....